Du var...
Du var min bästa vän..
Ingen känner mig så väl som
du, eller kanske gjorde..
Vi kanske är främlingar för
varandra nu, känns så
ibland, och det skrämmer mig..
Jag blir rädd att ha känt nån så väl,
och nu glider vi bara längra ifrån varandra
för varje ny dag som passerar...
Du va min bästa vän och jag saknar det..
Jag saknar skratten, bråken, glädjen,
tårarna, som tyvärr fortfarande kommer..
Jag saknar att känna mig hel, komplet..
Jag saknar min bästa vän..
Jag delade allt med dig,
livet, vänner, sorg, saknad, gläjde..
Vi har ETT band som aldrig kan brytas,
han är våran son, VÅRAN son och det
kan ingen ta ifrån oss,
det kommer vi alltid ha, vårat första barn..
Men jag saknar min bästa vän...
Du får trott om du vill...
Suncemoje...
Xoxo
Kommentarer
Trackback
