Ännu en natt...

När sängen gapar tom på ena sidan..
När känslan av ensamhet är som
störst när man lägger sig för att sova..

Jag drömmer så mycke konstigt
nu förtiden..
Det är sällan det är är lyckligt men ofta det är
konstigt..

Kan inte förklara heller för det är så
mycke konstigt..

Men du tycker ju ofta upp..
Och det är ju där jag får det jag
vill ha, i mina drömmar..

När hon andas på mig
är det för att du ska komma
och värma dig..
Eva Dahlgren- Ängel i rummet..

Det är en jobbig känsla när man
ibland inser att sånt som
har betytt så mycke
nu inte betydder nåt..
Det är borta och finns inte längre..
Lever bara vidare i minnen och drömmar..

Våran kärlek lever vidare i minnen och
drömmar..
Där kommer den aldrig slockna och dö..
Där är den större än själva livet..
Där är den vackrare än allt..
I drömmarna ser kärleken
solnedgång efter solnedgång,
Där på muren, där vi började bygga vår framtid,
Där på muren där drömmar blev till och växte sig
starka,
Där på muren där vi bevisade våran kärlek..





Allt finns kvar där nånstans,
men vi verkar ha tappat bort
det..
Men muren kommer
alltid stå där,
som ett bevis,
ett bevis på att kärleken existerar.
Våran kärlek..

Volim te sunce moje...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0