Vet vem jag är

Imorgon, då fyller man 25..

Jag har alltid älskat att fylla år, jag älskar att få presenter..
Man kan väl säga att jag har barnasinnet kvar på det sättet..
Jag är den som har börjat tjata om att jag fyller år 1 månad före..

Men inte i år, Jag längtar inte..
Jag har inte sett fram emot det..
Jag har försökt, jag har försökt
se fram emot det men jag har inte
lyckats..

Allt är bara en konstant påminnelse om
vad som inte är, vad jag trodde skulle vara men
inte är..
Känslan av att nåt fattas mig finna hela tiden
närvarande..

Tårarna kommer när jag som minst anar det..
Dom rullar nu, dom kommer säkert rulla
imorgon..
Dom verkar aldrig ta slut..

Varför får inte jag ha det som
gör mig lycklig?
Varför ska det fattas mig?


Jag kan inte ens gå utan din luft i mina
lungor, jag kan inte ens stå när du inte
ser på...

Du fattas mig..
Vi fattas mig..
Oss fattas mig..
Jag saknar dina sinnen..
Jag saknar våra skratt,
vårat bus..
Våran kärlek fattas mig..


Som du kanske redan sett första snön
kom inatt.. Jag är hos dig igen som du
kanske redan hört....

Pussar