Vet vem jag är

Tänk att ett hjärta kan brista av
tystnad..

Tänk att man kan känna sig så
ensam när det är nåt som fattas..

Jag förstår verkligen inte..
Jag fattar inte varför..
Hur kunde det bli såhär..

Varför sitter jag här och
du där..

Varför sitter inte vi..

Varför..
Hur..
när..

Jag vill förstå..
Jag vill verkligen det....
Men jag tror inte ens att
du gör det..
Och om inte du förstår,
hur ska du jag kunna det..

Hur ska jag få svar om du inte har dom.

Hur ska jag gå vidare när allt
är så otydligt..

Hur kan man sluta älska nån
som man har älskat en livstid..
Varför slutar man älska om
allt är bra..
Och om det inte va bra, vart gick det då fel.
När gick det fel..
hur gick det fel..

Snälla hjälp mig att förstå..
Snälla,snälla,snälla..

Ge mig svar, ge mig
klarhet..
Ge mig det jag behöver..

men om jag får det jag behöver,
kan jag gå vidare då??
kan jag acceptera att det är som
det är då??

Kan jag erkänna för mig
själv då att det är som det är..
Kan jag då ge upp...

Kan jag ge upp drömmen om
att ha det som en gång va..
Måste jag..

Ska jag tvingas att leva
i det som är och inte det som
skulle kunna vara..
Sluta leva i det som en gång va..

Det som va det vackraste..

Ska man låta livet stanna upp
ibland och bara inse
att man måste leva i det som är..

När försvinner hoppet..
När tvingas man att inse..

Jag tvingas inse varje dag..
Men ändå försvinner inte
hoppet..

Hoppet om att en dag FÅ leva i det som
en gång va och det som en dag kommer bli..

Xoxo...