Dessa söndagar...

Dom innebär en ångest som jag aldrig vet vart den
kommer ifrån..
Det är inte bakfylle ångest, det är nåt annat..
Och jag har inte gjort nåt dumt..
Det är bara en jävla söndags ångest..
Ångest över ensamhet..
Ångest över att veta vad som brukade vara,
som nu bara är borta..

Jävla söndags ångest!!!

Ta dig i röven och försvinn!!!
Jag orkar inte med dig..
jag vill inte ha nåt med dig att göra..
Jag ska ju ordna upp mitt liv nu,
inte sitta här hand i hand med dig jävla söndags
ångest..

Jag vill bara dra täcket över huvvet och stanna
där under väldigt länge..

Men snart kommer skrutten,
då blir det bättre..


Mammas älskling..

Vi hörs.. Xoxo

Vi står på gatan och byter meninger i mörkret..

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0