Vi bara blundar, fast vi ser..

Någonstans finns det kvar en plats
där vi kan va, du och jag..

Är nog jag som ligger efter..
är nog jag som är totalt helt
jävla slut i huvudet..
Som aldrig inser..
som blundar fast jag ser..
Jag ser verklighten, men jag
kanske väljer att inte se ibland..
Det gör för ont att se varje ögonblick
varje sekund,varje minut..
Det gör för ont att inte få leva i det som
jag vill leva i..
Så jag blundar..
Sluter mina ögon och väljer att inte leva
i det som är nu just nu..
Bara för en liten stund, en kort minut så väljer
jag att inte se..
Se det som gör ont, se det som inte finns längre...
Så jag gör det igen..
Jag blundar..

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0